Infrastruktur

Finest Bay area

Miljökonsekvensbedömning och förprojektering av en järnvägstunnel mellan Finland och Estland

Helsinki, Finland

Projektfakta

Kund: Finest Bay Area Development Oy

Tid: 2018 -

Typ: Miljökonsekvensbedömning och förprojektering

Tjänster: MKB-process, teknisk förprojektering

Finest Bay Area Development Oy planerar att bygga en järnvägstunnel under havet mellan Finland och Estland. Med hjälp av tunneln minskar restiden mellan länderna till cirka 20 minuter och därigenom skulle huvudstadsregionen och Tallinn bilda ett sammanhängande metropolområde. Projektet ökar möjligheterna till samarbete mellan städerna och därigenom är det möjligt för området att utvecklas till ett betydande centrum som förbinder Asien och Europa.

Pöyry svarar för projektets miljökonsekvensbedömningsprocess (MKB). För den tekniska förprojekteringen ansvarar ett konsortium där utöver Pöyry också A-Insinöörit Oy ingår. Såväl förberedelserna för MKB-processen som den tekniska förprojekteringen inleddes i maj 2018.

Världens längsta järnvägstunnel

Tunneln kommer, när den färdigställs, att vara världens längsta järnvägstunnel med en total längd av cirka 100 km. För byggandet är det tänkt att i huvudsak använda TBM-teknik (Tunnel Boring Machine) med stöd av traditionell borrning-sprängning. TBM-tekniken innebär fullortsdrivning där en tunnel lika stor som tunnelprofilen borras färdig direkt. Samtidigt installeras nödvändiga betongelement för att förstärka och täta tunnelns väggar. TBM-tekniken används för första gången i denna skala.

- ”När vi bygger tunnlarna bygger vi dem bara med de bästa parterna. Pöyry har god förmåga och kompetens i att bygga underjordiska utrymmen”, säger Peter Vesterbacka från Finest Bay Area Development Oy.

Tunnelbygget tar enligt en grov uppskattning cirka 5–9 år. Den totala byggtiden beror framförallt på bl.a. borrad längd per dygn och möjligheten att överlappa borrarbetet med inredningsarbete för tunneln. Borrad sträcka per dygn beror på den kommande utvecklingen av tunnelborrmaskiner. Tunneln kommer att byggas samtidigt från flera olika utgångsplatser. Förbindelser till ytan på havsområden realiseras till exempel med kassunkonstruktioner med hjälp av borrade pålar eller körtunnlar på öar.

Miljökonsekvenserna beskrivs omfattande och i dialog

I miljökonsekvensbeskrivningen bedöms projektets miljörisker, utnyttjande av naturresurser, sociala konsekvenser, miljöhälsa, buller, vibrationer, grundvattenkonsekvenser samt konsekvenser för vattenkvaliteten, strömmar, vattendrag, skyddsområden samt fisk- och fågelarter. Även konsekvenserna för trafiksystemen, markanvändningen, samhällsstrukturen, landskapet och kulturmiljön bedöms. Pöyry deltar i projektet med en expertgrupp på cirka 40 personer.

MKB-processen genomförs i Finland och Estland enligt den nationella lagstiftningen i respektive land. MKB-processen producerar information åt allmänheten och intressegrupper och har som mål att minimera projektets miljökonsekvenser. MKB-processen är en växelverkande process där samrådsmöten och workshopar med boende utgör väsentliga delar i olika skeden av processen.

Pöyry har gjort förarbeten för MKB-behoven för att hitta den optimala positionen för en konstgjord ö. För social acceptans av projektet och minimering av miljökonsekvenserna är det viktigt att ön placeras på djupare vatten i stället för ett grundområde som är livsviktigt för havsmiljön. På det sättet lämnas känsliga områden orörda, nya potentiella konstgjorda rev skapas och därigenom främjas mångfalden på öppna havet. Pöyry har utrett miljöförhållandena på havsområdet utanför huvudstadsområdet genom fältkartläggningar av fågellivet och genom befintlig kunskap.

Tunnelns sträckning preciseras längre fram under planeringen

I MKB-processen granskas två tekniska lösningar, Finest Bay Area (VE1a och VE1b) och FinEst Link (VE2), som skiljer sig åt bl.a. när det gäller järnvägstunnelns sträckning, antalet stationer och deras lägen samt järnvägstunnelns storlek och antalet spår. I projektalternativen VE1a och VE1b går tunnelsträckningen på den finska sidan från Flygplatsen via Otnäs till en konstgjord ö på havsområdet utanför Helsingfors och i alternativ VE2 i stället från Flygplatsen via Böle och Helsingfors centrum till den konstgjorda ön.

Järnvägens projektering görs i enlighet med de specifikationer för driftskompatibilitet i Europeiska unionens järnvägssystem som EU-kommissionen ställt upp. I säkerhetsplaneringen för tunneln avgörs lösningarna för evakuering, rökventilation och släckning i tunneln i samarbete med räddningsmyndigheterna. Antalet stationer och deras placering preciseras under projekteringens gång och det är möjlig att det även blir en station i Ilmala. På den estniska sidan går sträckningarna enligt alla tre projektalternativ via Tallinn och stationen placeras på Ülemiste flygplats område.