Slice 1 Created with Sketch Beta. Slice 1 Created with Sketch Beta. Slice 1 Created with Sketch Beta. Slice 1 Created with Sketch Beta. Slice 1 Created with Sketch Beta. Slice 1 Created with Sketch Beta. Slice 1 Created with Sketch Beta. Slice 1 Created with Sketch Beta. Slice 1 Created with Sketch Beta. Slice 1 Created with Sketch Beta. Rectangle 212 + Rectangle 212 + Rectangle 212 Created with Sketch. Slice 1 Created with Sketch Beta. > Slice 1 Created with Sketch Beta. > Slice 1 Created with Sketch Beta. > Slice 1 Created with Sketch Beta. > Slice 1 Created with Sketch Beta. Slice 1 Created with Sketch Beta. Slice 1 Created with Sketch Beta. Slice 1 Created with Sketch Beta. Slice 1 Created with Sketch Beta. Twitter Created with Sketch Beta. Slice 1 Created with Sketch Beta. Slice 1 Created with Sketch Beta.

19 Mar 2019

Metro i berget under Esbo

Min första kontakt med metro var en resa till Stockholm i slutet av sjuttiotalet och där en resa med Tunnelbanan under jord. Efter att de orange metrotågen nått Helsingfors i början av 1980-talet kunde jag ta mig smidigt från Helsingfors centrum till Östra centrum utan att utsätta mig för vädrets makter.

I början av millenniet hörde jag för första gången att det planerades metro till Esbo. Under en sommar vikarierade jag för min kollega, min uppgift var att hjälpa personal som gjorde berggrundundersökningar.

Vid bergbyggnadsprojektering är den första uppgiften utredning av berggrunden och de randvillkor för underjordsutrymmena som följer av detta, för att kunna ta ställning till genomförbarheten för de underjordiska utrymmena samt alltefter behov styra övriga projekterares arbete.

Efter några år fann jag mig hos Pöyry sysselsatt med att göra program för berggrundsundersökningar och planer för berggrunden under mitt tidigare lärosäte i Otnäs. När projekteringsarbetet med Aalto-universitetets metrostation, metrotunnlar och schakt framskridit fick vi av Esbo stad tilläggsuppgiften att projektera för metro från Mattby till Stensvik.

Tillsammans med arkitekter, spårprojektörer och andra planerare började vi fundera på bansträckningen och stationslägen längs den andra etappen av Västmetron. Metron består av flera utrymmen: parallella metrotunnlar, förbindelsetunnlar, pumpstationer vid banans lägsta punkter, stationer inklusive ingångar, spårbytesplatser, servicetunnlar, tekniska schakt och en underjordisk vagnhall. För att metron ska kunna betjäna sina användare på bästa sätt är goda lägen för stationerna mycket viktiga. Metrobanan dras sedan mellan stationerna.

På grund av tågens trafikering har metrospåren en relativt rigid geometri, radierna i horisontalled måste vara ganska stora (över 500 m) och vertikalgeometrin ganska flack (högst cirka 3 %). Räddningsmyndigheternas krav ska beaktas så att till exempel evakuering ur utrymmena i en olyckssituation går att göra på ett säkert sätt.

Dessutom måste utrymmena ligga tillräckligt djupt under bergytan för att inte i onödan begränsa byggande på markytan och kostnaderna ska hållas på en rimlig nivå. Målet med en underjordisk metro är att frigöra markanvändning genom att flytta bort trafik från marknivån. Det finländska berget är bra ur byggsynpunkt, i allmänhet räcker det med cirka 10 meter berg ovanför valvet till en underjordisk metrostation för att utrymmena kan realiseras på ett vettigt sätt. På grund av stelheten i bangeometrin finns många gånger mer berg än så eftersom höjdläget bestäms efter de lägst liggande sänkorna.

Esbovikens station, vy från Knoptorgets ingång mot den blivande stationshallen.

När projekteringen framskred inleddes undersökningar för att klarlägga bergytans höjdläge samt bergets kvalitet. Geologer kartlade bergets egenskaper på berg i dagen. På delar som är täckta av jord borrades 3 meter långa hål i berget för att klarlägga höjdläget, dessutom gjordes seismiska undersökningar. Bergets kvalitet utreddes dessutom genom att borra fram borrkärnor från större djup så att geologerna kunde bestämma egenskaperna för berget och bergssprickorna.

Baserat på undersökningarna bedömdes möjligheten att realisera utrymmena för metron och placeringen av utrymmena styrdes till optimala platser i den utsträckning det var möjligt. Undersöknings- och projekteringsfasen varade cirka 5 år. Slutresultat var planer för realisering av utrymmena; där presenterades bland annat bergytans läge som bestämts genom undersökningar, berggrundens kvalitet, underjordiska utrymmen samt de förstärknings- och tätningsåtgärder som krävs för att realisera utrymmena. Med planerna som grund upphandlade beställaren entreprenörer för schaktningsarbetena.

Bergbyggnadsarbetet inleddes genom att göra sex servicetunnlar. Efter att servicetunnlarna blivit klara fortsatte arbetet med fem stationer och bansträckningarna mellan stationerna. Exempelvis är stationshallarna utrymmen med så breda (23 m) och höga (15 m) tvärsnitt att bergbyggnadsarbetet gjordes i flera faser. Cirka 5 m längd schaktades samtidigt, för hela stationshallens tvärsnitt i bredd och höjd krävdes cirka 6 schaktningsfaser för denna längd. Schakten byggdes nerifrån och uppåt. Först byggdes en underjordisk tunnel under schaktet och markarbeten på markytan. Efter detta schaktades schaktet från det underjordiska utrymmet upp mot bergets yta och sten släpptes ner i det underjordiska utrymmet varifrån de kördes ut.

När entreprenaderna framskred kontrollerade vi berggrundsförhållandena och jämförde dem med det som bestämts genom undersökningarna. De undersökningar som gjordes i planeringsskedet visade sig vara tillräckliga, bergets kvalitet överensstämde med det som antagits baserat på undersökningarna och arbetet kunde genomföras enligt plan. Tunnlarna för Västmetrons andra fas förenades i Mattby med utrymmena för fas ett i början av 2018 när det mellanliggande berget schaktades bort.  När den här bloggen skrivs pågår bergbyggnadsarbetet på Esbovikens station samt i Sökö stations västra ingång. Sedan börjar inredningsarbetet för metron.

Jukka Salminen
Författaren är chefskonstruktör för bergkonstruktioner på Västmetrons avsnitt Mattby-Stensvik. Han arbetar hos Pöyry Finland Oy som projektchef för bergbyggnadsprojektering.